Ja, det här en bild om dagen, hur gick det då? Sådär. Är alldeles för odisicplinerad nuförtiden för att orka hålla koll på något sådant. Sneglade lite på mars-teman (som såklart lät mycket roligare) men nej. Har tydligen fullt upp med att … ja, typ, äta långa frukostar.
Om jag inte hela tiden hade det här tjoandes i öronen:
så skulle jag kanske kunna höra något av den här som ligger i bandaren:
De var kära i nån ny Fred Astaire
De for till New York City för att göra karriär
Dansa sig över Atlanten, en tango med kapten
han sa: Okay, ladies, ni har ganska snygga ben
men oh-oh, ni dansar inte lika bra som sjömän
oh-oh, ni dansar inte lika bra som sjömän
De sa Come on tiger, visa oss hur det ska va
Han sa Det gäller att svänga – swing, som Louis sa
Dansa runt en dykarklocka – rock around the clock
o satsa allt man har, ni gör det ganska bra
men oh-oh …
Texterna alltså. Texterna. Roligt också att björnen sätter igång på alla staccato-aktiga elgitarrsintron. Favoriter: Skicka ett vykort älskling, Billy och (passande nog) Dansar inte lika bra som sjömän. Måste bygga dansgolv i lastrummet. Gung, gung.
När jag inte orkar släpa med mig hela plånboken använder jag den här lilla börsen till kort, cash och telefon.
Gul krokodil från Ordning&Reda.
Har haft mina föräldrar på besök ett par dagar och fick en gjutjärnsgryta i försenad födelsedagspresent. Och kan man tänka sig – det blev plötsligt roligt att laga mat!
Måste alltså köpa en massa nya roliga köksprylar, och vips kommer även det här hushållet nå upp till (åtminstone en tiondel av) normal laga-mat-standard.
Grytan är tung som tusan och snyggt blå, och igår (och i lördags, jag har som sagt inte så stor matrepertoar) lagades en fenomenalt god gryta med quornfärs, rödcurry, kokosmjölk, jordnötter, lime och koriander. I lördags råris till, igår bakades det naanbröd. Fuskvarianten med bakpulver såklart, annars skulle det väl ta hela eftermiddagen och så snygg var inte grytan.
Men recept alltså, vad är det frågan om? Det måste finnas en gräns för hur mycket man kan dra i färgerna på de där jäkla receptbilderna. Min gryta är alltså det bajsbruna till vänster, receptbilden den till höger. Och ja, min bild är efter att jag haft i både lime och koriander.
Men god blev den.
Men kan det passa bättre än idag med just ‘night’? Nej, det kan det inte. Barnvakt, besök av bästa kompis från Stockholm (anlita henne vetja), lite cava, lite middag, lite dessert och jodå, en liten cava till slinker nog ner så här i nighten.
Trött men smidig inläggsbild; jag har en grön tröja på mig. Plats för trumvirvel.
Bonus! I det risiga vardagsrumsljuset ser det ju ut som om både soffan och väggen också är gröna. Och min arm. Jaja.
I mitt badrum finns inga skåp men desto fler små lådor. Vanliga sortimentslådor från typ Clas Olsson eller Swedol*.
Inuti lådorna finns allt man kan behöva i ett badrum. Allt som är tillräckligt litet för att rymmas på 5x10x3 cm. Den på bilden slumpvist utdragna lådan huserar till exempel hårsnoddar (av mellanstadiemodell?). Ids inte dra ut alla lådorna nu. Eller ‘orka Mallorca’ som en av deltagarna i Sveriges mästerkock sa, måste uppenbarligen uppdatera min stockholmsslang.
*Swedol är, för den som inte vet, en väldigt käck affär för den som behöver lite verktyg, lite ställ, lite arbetskläder. Om man händelsevis har glömt sina egna i Göteborg. Men det har man ju inte.
Vad ska man säga? Året är 2012, jag jobbar i medie/reklambranschen, jag har Dr Martens. Vinröda för att vara lite crazy.
Skulle sitta fint med låtlänk till Radioheads ‘So fucking special’ här.
Mitt bästa Dr Martens-minne: ’97 eller ’98 var jag på byråresa i London och inne i Dr Martens-huset. Fem våningar med bara skor och kläder. Fab! Köpte en lång kjol gjord av fallskärmstyg som jag använt sjukt mycket faktiskt. Har längtat efter skorna sedan dess men inte köpt förrän förra året. Funderar på att köpa ett par till, vanliga svarta. Har nämligen upptäckt att de finns fodrade. Vinterskor! Fast nu är det ju ingen vinter att tala om här nere i södern.
Missade visst igår och vet inte vilken bild jag ska ta. Har haft ett favoritfoto som är f.a.n.t.a.s.t.i.s.k.t. bra på mig. Så där bra så man knappt tror att det är man själv. Så där bra så att min mormor sa ”Gudars vad vackert! Jättefint. Men det är inte ett dugg likt dig.” Tack för det.
Nåväl, den bilden står på byrån hemma hos mamma och pappa. Dessutom är den (herregud!) över femton år gammal så den skulle knappast räknas ändå.
Det får bli den här:
Jag gillar. En PhotoBooth-bild i datorn. Ganska normal. Fint ljus. Tycker att jag ser lite avslappnat cool ut. (Okej, den är två år gammal. Det går bra ändå.)
Jo. Lite i vardagsrummet, en hel del bärande i sovrummet, men mestadels i köket. Så himla bra krypträning på mattan.
